Conny Wahlström
  • Hem
  • Klimatcoachning
  • Blogg
  • Coaching
  • Mindfulness
  • EQ
  • Tjänster
  • På gång!
  • Om
  • Kontakt

Välkommen!
Skriver om hållbarhet, klimat o miljö, ledarskap, coaching, mindfulness, politik och vad som faller mig in! 

Ett lugn över gården – och över mig

22/6/2025

0 Kommentarer

 
Bild

Lugnet har lägrat sig över gården och över mig. Våren och tiden fram till midsommar är alltid intensiv, men i år har det varit extra mycket – både i det yttre och det inre. Det har lett fram till några beslut, som jag återkommer till längre ner i texten.

Det vi inte visste i höstas var att min sambo skulle bli särbo. Det blev så i början av maj. Trots att gården är liten kräver den en hel del, särskilt när djuren är i fokus. Det blev snabbt tydligt hur sårbart det är att vara ensam ansvarig.

I höstas köpte jag ett bagglamm till de sju tackorna. Han hette först Diablo, men vi döpte om honom till Lillebror – han såg verkligen ut som en sådan bredvid tackorna. Vi skämtade om att han skulle behöva en pall för att nå upp. Men Lillebror klarade uppdraget.
Lamningstiden började 29 april och pågick till 19 maj. Sex av tackorna var förstföderskor, och jag var lite orolig. En oro som visade sig befogad. En av tackorna tog inte hand om sina lamm – det ena dog direkt, det andra efter drygt ett dygn, trots våra försök. De andra tackorna blev däremot utmärkta mammor. Ett litet lamm får fortfarande hjälp från oss, men vi är hoppfulla. Nu har jag tio lamm som springer runt, rymmer ur hagen och är otroligt söta.

Samtidigt ruvade en anka på ägg. Efter 34 dagar kom hon ut med sju små ällingar – kläckta den 13 maj. Hon är en trygg och erfaren mamma.

Hönorna ville också ruva, men jag snodde äggen. Tänkte att vi inte behövde fler smådjur. Men efter ett tag gav jag efter. Kycklingar väntas kring den 25 juni. Och jag misstänker att en höna lagt sig på ägg ute någonstans.
Fåglarna lever fritt – ute på dagarna, inne på natten. Skötseln består mest av att ge mat och vatten, och de gör nytta. Bland annat arbetar de igenom gödselhögen, till min stora glädje. Jag säljer en del ägg till vänner och grannar – det ger både kontakt och samtal, även om det kräver lite jobb när gården inte ligger längs en naturlig väg.

Odlingarna kom igång lite sent i år, men allt är nu i jorden: potatis, olika kålsorter, rotfrukter, fänkål (till fisksoppan!), sallat, rädisor, persilja, dill… Jag täckodlar det mesta och vänder aldrig jorden. Istället bygger jag upp matjord full av maskar och mikroorganismer – en process som tar flera år. I år känns det som jag fått till det. Kålplantorna jag dragit upp med växtbelysning i källaren blev fina. Nu återstår bara att hoppas på lagom väder – och att kålflugorna håller sig borta.

Alla tre bisamhällen överlevde vintern. Jag har gjort vårskötsel och hoppas att bina fokuserar mer på att samla nektar än att svärma. Honungsskörden kan bli god i år.

Samtidigt har politiken pågått. Den 17–18 juni var det Regionfullmäktige. Miljö- och klimatfrågorna är fortfarande obekväma. Inget annat parti än Miljöpartiet verkar vilja ta frågorna på riktigt allvar. Det är frustrerande att se hur lite ansvar som tas. Jag har ibland frågat mig själv om engagemanget där är värt det. Men det får bli ett eget inlägg.

Så här långt kan du säkert ana att våren varit intensiv – men också full av liv. Så är det. Bilderna jag lagt ut på sociala medier har fått glada hejarop. Men verkligheten är att jag från 2 maj varit ensam på gården.

Vänner har ställt upp. Det är jag djupt tacksam för. Men utmaningen är tydlig: jag är låst. Gården ligger 55 minuter från Östersund. Under en period kunde jag inte lämna alls, särskilt på grund av det lilla lamm vars mamma inte vill dia henne.

Nu har jag fattat ett beslut: jag kommer att avveckla djuren. Fåren och lammen söker nya hem. Ankor, ällingar, höns och kycklingar blir kanske svårare, men jag ska försöka.

Jag kommer att bo kvar. Men att ensam bedriva självhushållning fungerar inte för mig – inte om det innebär att jag inte kan hälsa på barn och barnbarn, vänner eller bara dra iväg med husbilen.

Om gården i framtiden ska ha djur igen, då blir det i en annan form. Kanske något i riktning mot samhushållning och lokal livsmedelsberedskap – en tanke jag tror starkt på, och som jag återkommer till i ett kommande inlägg.

Det tar tid att acceptera förändringar. Att förstå att livet inte kan kontrolleras – bara levas. Jag har fått släppa taget om en del av det jag trodde skulle bestå. Men som Buddha uttryckte det:

"Att släppa taget är inte att förlora. Det är att vinna frihet."

En ny tid väntar. En friare tid. Dessutom blir jag pensionär på riktigt i höst.

Allt gott! / Conny 

0 Kommentarer

Biologisk mångfald – vår levande livlina i Jämtland

21/5/2025

0 Kommentarer

 
Bild

Den 22 maj infaller Biologiska mångfaldens dag – ett tillfälle att stanna upp och se det liv som omger oss.
I Jämtland finns ännu levande skogar, blommande ängar och orörda fjäll, men även här minskar antalet arter i tysthet. Sedan mitten av 1800-talet har minst 21 arter försvunnit från länet – och idag är hela 278 arter hotade. Det är dags att agera för att bevara det vi ännu har kvar.

Arterna försvinner – också här
I Sverige är över 2 000 arter rödlistade – och 278 av dem finns i Jämtlands län, enligt SLU och WWF. Av dessa är 227 direkt hotade av kalhyggesbruket. Bland de arter som redan har försvunnit från vårt landskap finns insekter, svampar och växter som var beroende av gammelskogar och traditionella brukningsmetoder.

Exempel på hotade arter i Jämtland idag:
- Norna (Calypso bulbosa), en sällsynt orkidé
- Tallbit (Pinicola enucleator), en färgstark småfågel
- Tajgafältmätare, en fjäril
- Fjällfotad musseron, en svamp

Vår skog – rikedom eller rovdrift
Jämtlands skogar bär spår av århundraden av samexistens mellan människor och natur. Men det moderna skogsbruket, där kalhyggen och ensartade planteringar av gran och tall dominerar, har förändrat landskapet i grunden. Arter som är beroende av gammal skog, död ved, fuktiga mikroklimat och variation förlorar sin plats att leva.

Vi behöver ett skogsbruk som sätter långsiktig naturhälsa i centrum. Det innebär hyggesfria metoder, ökat skydd av värdefulla skogar och respekt för naturens egna system. Men också att vi vågar investera i restaurering av natur – att återskapa våtmarker, blandskog och död ved i skogar som har utarmats.

Åker, äng och trädgård – allt hänger ihop
Det småskaliga jordbruket i Jämtland har historiskt varit en tillgång för biologisk mångfald. Med slåtter, bete och varierade landskap skapades miljöer där bin, fjärilar, groddjur och fåglar frodades. Men när dessa brukningsformer försvinner eller industrialiseras försvinner också naturvärdena.

Och det räcker inte med enbart vallodling. Även om vall är bättre än plöjd åkermark för klimatet, är slåttervallar oftast monokulturer med mycket låg biologisk mångfald – särskilt om de inte betas. Betande djur är avgörande för att hålla marker öppna, gynna örter och skapa variation. Utan betesdjur förlorar vi de livsmiljöer som många hotade arter är helt beroende av.

Det räcker inte med tambin – de vilda bina gör jobbet
I takt med att vilda pollinatörer minskar i antal har också intresset för honungsbin ökat – men det är ett misstag att tro att tambin kan ersätta vilda pollinatörer. Forskning visar att vilda bin och andra insekter som fjärilar och blomflugor är långt mer effektiva och avgörande för många växters pollinering. Tambin kan i vissa fall till och med konkurrera ut vilda arter när blomresurserna är begränsade. Mina nordiska bin ger oss honung men de ersätter inte de vilda pollinatörerna.

Vi måste skydda och återställa blomrika marker, ängar, vägkanter och skogsbryn – där vilda pollinatörer kan leva, bygga bon och hitta föda.

Varför är det så viktigt att bevara dessa arter?
Biologisk mångfald handlar om att skydda systemen som allt liv bygger på. Pollinatörer är avgörande för odling, artrika skogar skyddar klimat och vattenflöden, fungerande ekosystem ger rent vatten och bördig jord. Varje art är en del av en väv – och när trådar försvinner riskerar hela system att kollapsa. Dessutom har varje art ett egenvärde – ett unikt uttryck för liv som aldrig kommer tillbaka.

Vad kan vi göra?
– En uppmaning till handling - Kräv politiskt ledarskap som prioriterar biologisk mångfald
- Skydda fler naturskogar och stoppa kalhygges avverkning
- Stöd betesbaserat jordbruk och mathantverk
- Välj ekologiskt och lokalt – med artrikedom
- Skapa biologisk mångfald hemma
- Sprid kunskap
- Stöd projekt för naturrestaurering

Biologisk mångfald är grunden för vår överlevnad, vår matförsörjning och vår livskvalitet. Och i Jämtland har vi fortfarande möjligheten att göra skillnad. Men det är nu det måste ske.

0 Kommentarer

Grennwashing ??

7/5/2025

0 Kommentarer

 

​När Östersunds kommun köper bioflygbränsle – är det klimatansvar eller greenwashing?


Nyligen rapporterade SVT Jämtland att Östersunds kommun har köpt in 28 ton bioflygbränsle för att kompensera sina flygresor i tjänsten.
Vid första anblick kan det verka som ett klimatsmart initiativ – men det riskerar i själva verket att bli greenwashing.
Vi behöver våga prata klarspråk om vad som faktiskt minskar utsläpp – och vad som bara får det att se bra ut på pappret.
🌍 Utsläppen sker ändå – biobränsle är inte nollutsläppNär ett flygplan lyfter – oavsett om det drivs av fossilt bränsle eller bioflygbränsle – släpps koldioxid ut i atmosfären.
Att bränslet är tillverkat av förnybara råvaror förändrar inte det faktum att utsläppen påverkar klimatet här och nu.
Atmosfären gör ingen skillnad på var koldioxiden kommer ifrån.
Naturvårdsverket är tydlig med att även biogena koldioxidutsläpp påverkar klimatet och bör begränsas, eftersom de rubbar det naturliga kretsloppet när biomassa förbränns i stor skala.
🔗 Naturvårdsverket: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

⚠️ Vetenskaplig analys: Biobränslemissbruk hotar klimatmålenEn omfattande europeisk studie från 2022 visar att överdrivna krav på biobränsleanvändning riskerar att bli både ineffektiva och dyra.
Biomassa är en begränsad resurs och bör användas där den gör störst klimatnytta – inte som ett sätt att köpa sig fri från utsläpp.
Studien betonar att för att nå målen om 80 % minskade utsläpp till 2040, måste vi prioritera:
  • Elektrifiering
  • Energieffektivisering
  • ​Direkta utsläppsminskningar
🔗 Studie: Are biofuel mandates cost-effective? (arXiv)

✈️ Vad borde kommunen göra istället?Att använda offentliga medel för att köpa bioflygbränsle och kalla det ”kompensation” sänder fel signal till både medborgare och andra aktörer.
Det är inte fel att vilja minska klimatpåverkan – men lösningen är inte att fortsätta flyga som vanligt och tro att bränslet löser allt.
Verkligt klimatansvar borde innebära:
  • Minska antalet flygresor
  • Prioritera digitala möten och tåg
  • Öppen redovisning av kommunens klimatpåverkan

🟢 Vi behöver ärlighet i klimatpolitikenVi kan inte lösa klimatkrisen genom kosmetiska åtgärder.
Biobränsle kan ha en viss roll – men det är ingen fribiljett att fortsätta som vanligt. 

Det är dags att visa ledarskap genom verklig omställning, inte genom att köpa sig fria från sitt ansvar.
Kommentera gärna! 

​Allt gott!
Conny Wahlström


0 Kommentarer

Tänker Du för mycket och gör för lite?

3/3/2025

0 Kommentarer

 
Bild
Tänker Du för mycket och gör för lite?​

Vi alla är lite av en drömmare. Tyvärr stannar mångas drömmar i huvudet. Det händer att vi pyser ut en del av våra tankar till vänner och nära. I bästa fall får vi positiva kommentarer och stöd som gör att vi vågar att ta de första stegen från dröm till ett konkret mål. Men det är ju inte helt ovanligt att vi  möts av tystnad eller av några skeptiska kommentarer om hur det ska gå till då?
Känner du igen dig?

Många av oss har lärt sig att noga tänka oss för innan vi gör något nytt och oväntat. Jante sitter på axeln och hindrar oss att ta steg mot våra mål. Det är lätt att man tänker att det inte går, att vi inte vågar. Eller är vi rädda för vad andra ska säga. Det är lätt att fastna vid alla hinder innan vi ser möjligheterna.

Vi vet att hjärnan är konstruerad på det sättet att den varnar oss när vi utsätter oss för det som uppfattas som fara. Det krävs kraft och energi att ta sig ann sina drömmer och omvandla dem till konkreta mål. Med ett tydligt medvetet arbete klarar vi mycket mer än vad vi själva och ibland omgivningen tror.

Några tips på hur du går från dröm till handling!
  • Skriv ner dina drömmar - de blir tydligare då
  • Bryt ner dina drömmar till konkreta mål
  • Sätt deadlines när dina mål ska vara uppfyllda
  • Gör konkreta handlingsplaner - dela upp målen till delmål
  • Berätta för någon du litar om dina drömmar och mål - det gör att du förpliktar dig själv att uppfylla dina mål
  • Ta hjälp av personer som kan hjälpa dig mot dina mål - de flesta blir glad om de kan få hjälpa till.
  • Låt dig inspireras!
Tänk gärna djupa smarta tankar. Men kom ihåg det är inte farligt att handla. Det enda som kan hända är att man kommer närmare sina mål. Gör du misstag under vägen har du fått ännu mer erfarenhet.
Lycka till!
/Conny
0 Kommentarer

Hur håller man som ledare under tid?

3/3/2025

0 Kommentarer

 
Hur håller man som ledare under tid?

Frågan i rubriken är det många som ställer sig. Det forskas och skrivs massor av böcker och artiklar. En hel del människor jobbar dagligen med att stötta människor och organisationer med ledarskapsutveckling. De sista åren har jag dykt ner i en del av den vetenskapsbaserade kunskapen som finns. Jag har även tittat på mer tveksam kunskap om ledarskap. Det finns en hel del kreativa människor som tror stenhårt på "sin ledarskapsmodel" och som lyckas att få andra att tro på just den modellen. 
 
Även åren jag var chef och ledare läste jag en hel del böcker, artiklar, kollade TED-talks samt gick en del korta och längre kurser ( UGL var nog den som utvecklade mig mest). I efterhand inser jag att många gånger försökte jag tillfredsställa omgivningens syn ledarskap. Det innebar ibland att jag försökte att vara den ledare jag själv inte var.  Att spela en roll som ledare går inte i längden. Att fylla andras krav (ofta otydliga) går inte och kan vara en av orsakerna till att man springer mot den berömde väggen. Villkoren för ledarskapet och arbetslivet förändras snabbt i den globaliserade värld med digitaliseringen som en av motorerna. Vad behöver ledare rusta sig med för att kunna bidra i en förändrad värld?    
 
Självmedvetenhet, fysiskt aktivitet och mindfulness är tre centrala begrepp för att hålla som ledare. Neurovetenskap och ny forskning på hjärnans funktioner ger oss värdefull kunskap om vad vi behöver för att fungera och må bra. Kunskapen om att "det går att lära en gammal hund att sitta" har öppnat många möjligheter när det gäller syn på utveckling av ledarskap och team. 
 
Självmedvetenhet handlar om att vara medveten om egna förmågor, vad som är ens styrkor och vad man behöver träna på för att bli genuin som person och ledare. Helt enkel lära känna sig själv, bli tryggare så att man kan läsa sin omgivning och agera medvetet. 
 
Traditionellt ledarskap handlade om att skapa strukturer och ha en stor kunskap om verksamhetsområdet man leder. Men det räcker sällan. Förutom trygghet i form av strukturer behövs det självmedvetenhet på det känslomässiga och sociala planet både hos ledare och medarbetare. Emotionell intelligens eller EQ som vi enklare benämner det är förmågor vi utvecklar under hela livet. EQ kan man mäta och förmågorna kan utvecklas. 
Några förmågor kan vara viktigare än andra i ledarskapet. Sådana är självkänsla, optimism, empati, sociala relationer och stresstolerans förutom självhävdelse. Det finns flera verktyg att mäta EQ med. Det jag använder heter EQi 2.0. 
 
Via coachning kan man öka sin självmedvetenhet samtidigt som man hittar lösningar på utmaningar man har i den dagliga verksamheten. Coachning med EQ som grund är en metod för att öka och träna sin emotionella intelligens. 
 
Fysisk aktivitet har vi alltid vetat att det är bra. Det nerovetenskapen har lärt oss är hur viktig det är för hjärnans utveckling och återhämtning. Att få upp pulsen några gånger i veckan gör att vi tar hand om både fysiken och hjärnan. För ledare som många gånger hanterar komplexa situationer är det en nödvändighet. Tyvärr är det nog fler, liksom jag gjorde i perioder, som prioriterar bort träningen, löprundan eller den snabba promenaden för att man har för mycket att göra. Hjärnan är lat och gör oss gärna lata. Det gäller att ta kommandot och ge sig ut och öka pulsen. Här kan en coach vara den som stöttar i att få till en bra vana.
 
Mindfulness har många förknippat med newages och flumighet. Jag inkluderar mig i den skaran. Men när jag äntligen har tittat närmare på mindfulness, liksom positiv psykologi, visar det sig att det idag finns forskning som tydligt visar vilka positiva effekter som regelbunden meditation gör för våra hjärnor och vårt välbefinnande. Fler och fler som har behov av att ha en flexibel hjärna för att klara sina komplexa ledaruppgifter utövar mindfullness regelbundet. Det handlar om att träna sig att vara i nuet, ge hjärnan den omsorg den behöver för att fungera på bästa sätt. Mitt nästa steg är att gräva djupare i kunskapen om mindfulness både för att ta hand om min egen hjärna och kunna stötta andra.
 
Svar på rubrikens fråga är att hålla som ledare under en längre tid handlar det om att ständigt lära sig mer om sig själv, vara villig till att träna nya förmågor, vara fysiskt aktiv några gånger i veckan och praktisera mindfulness.
 
Egentligen inte så komplicerat, eller hur! 
 
PS. Inlägget är inspirerat av blad annat "Coaching the brain, Practical applications of neuroscience to coaching, Joseph O'Connor and Andrea Lages. DS.

0 Kommentarer

Vetenskapen bakom en Lugnad Hjärna

18/2/2025

0 Kommentarer

 
Bild
​Mindfulness och Stress: Vetenskapen bakom en Lugnad Hjärna
​

Stress är en av våra största utmaningar idag. Jag har själv märkt hur mindfulness hjälper mig att hantera stress och finna mer balans. Genom att vara närvarande och acceptera nuet kan vi minska stressens grepp. Men fungerar det verkligen? Forskningen säger ja. Här utforskar vi hur mindfulness kan reducera stress och vad vetenskapen säger.

Vad är Mindfulness?
Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande i nuet utan att döma. Jon Kabat-Zinn, grundaren av Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), har utvecklat en metod som används inom vård och psykologi för att hantera stress och smärta.
​

Vetenskapliga effekter av MindfulnessForskning visar att mindfulness kan minska stress och främja mental hälsa på flera sätt:
  • Påverkar hjärnan positivt – Studier visar att åtta veckors mindfulness kan öka den grå substansen i hippocampus (Hölzel et al., 2011) och minska aktiviteten i amygdala, hjärnans ”alarmsystem”.
  • Minskar kortisol – Mindfulness sänker nivåerna av kortisol, vårt stresshormon (Tang et al., 2007), vilket kan bidra till bättre hälsa.
  • Förbättrar emotionell reglering – Ökar aktiviteten i prefrontala cortex och minskar impulsiva reaktioner på stress (Goldin & Gross, 2010).
  • Stödjer avslappning – Aktiverar det parasympatiska nervsystemet, vilket sänker hjärtfrekvensen och främjar återhämtning (Davidson et al., 2003).
  • Kan lindra psykisk ohälsa – Studier visar att mindfulness kan minska symtom på ångest och depression genom att stärka medveten närvaro och acceptans, vilket skapar en mer balanserad relation till negativa tankar och känslor (Kuyken et al., 2015).
Så kan du börja
  • Medveten andning – Fokusera på din andning några minuter om dagen.
  • Bodyscan – Lägg märke till kroppens sensationer.
  • Närvaro i vardagen – Var uppmärksam på små ögonblick i din dag.
SammanfattningMindfulness är en vetenskapligt beprövad metod för stresshantering och psykisk hälsa. Genom att påverka hjärnan, minska kortisol och förbättra emotionell reglering hjälper det oss att hantera stress mer effektivt. Dessutom visar forskning att mindfulness kan lindra ångest och depression genom att stärka vår förmåga att hantera negativa tankar och känslor. Kabat-Zinns MBSR-program är en av de mest studerade metoderna. Vill du testa? Börja med några minuters mindfulness om dagen och upplev skillnaden.

Vill du prova mindfulness med mig?  Läs mer här!
0 Kommentarer

EQ - hållbart ledarskap

22/1/2025

0 Kommentarer

 
Det viktigaste nycklarna som en ledare bör ha med sig för att vara en bra och hållbar ledare diskuteras och forskas på. I höstas läste jag via Umeå universitet ledarskap och ledarskapsutveckling. Jag lärde mig en hel del och dessutom konstaterade jag att under min aktiva tid som ledare och chef hade jag gjort en hel del rätt utifrån modern ledarskapsforskningen.
 
Mer och mer är jag övertygad om att förutom kunskap om ledarstilar, motivation och så vidare är emotionell intelligens eller det som kallas för EQ  helt ofrånkomlig för att lyckas med att vara en hållbar ledare. Hållbar i förhållande till de personer och verksamhet vi leder men också hållbar i förhållande till sig själv som människa och alla de olika sammanhangen vi befinner oss i.
 
Nyckelförmågorna som en ledare behöver utveckla och träna på är;
 
  • Beslutsfattande
  • Uthållighet
  • Flexibilitet
  • Inovations benägenhet
  • Samarbetsförmåga
  • Skapa Hälsa och välmående
 
Bakom dessa nycklar ligger det en hel del känslor som gör att vi ibland inte klarar av att använda nycklarna. Även om vi vet och har accepterat dem som viktiga för ledarskapet. 
 
Att ha kontroll och kontakt med sina känslor handlar om att se dem, sätta ord på dem och veta hur man kan handskas med dem. Hur du normaliserar dina känslor, skapar impulskontroll, använder dina känslor för att styra dig i rätt riktning, upptäcka vilka känslor som är i vägen när du ska fatta beslut är frågor som är bra att ha koll på.
 
Ibland finns det inte tillräckligt med underlag för ett beslut och då behöver vi en fungerande självkänsla för att ta beslut på de grunder vi har. 
 
Beslut som vi tar kan gå helt fel. Flexibilitet och uthållighet är två förmågor som är nödvändiga för att klara de situationerna.  Ibland måste man som ledare konstatera att beslutet var fel och att teamets förslag var det bästa. Känslor som skam, rädsla, arrogans och skepticism kan komma upp och som gör att man inte tar steget, till att ändra beslutet, för att man inte känner igen eller hanterar känslorna. Har man tränat på att använda känslorna som beundran, acceptans, mod och ödmjukhet står man starkare till att ha ett flexibelt förhållningssätt i sitt ledarskap.
 
Känslor som medkänsla, ödmjukhet, acceptans och värdighet hjälper till att skapa hälsa och välmående både hos sig själv och sina medarbetare. Känslor som passion, girighet, lojalitet och skuld kan vara rent skadligt för hälsa och välmående. 
 
Emotionella och sociala förmågor är rötterna i det träd där de olika grenarna utgör ledarskapsförmågor. Har man för lite koll på sina emotionella förmågor är det lätt att känslorna hindrar istället för att hjälpa för oss. 
 
EQ kan mätas och utvecklas.  Via ett webbaserat självskattningsverktyg (EQ-i 2.0) kan jag mäta ditt EQ. Det kan vi sen använda för att via coachning utveckla de förmågorna som känns viktigast för dig att utveckla. 
 
När jag själv gjorde EQ mätningen gav det mig en del aha upplevelser, några resultat kändes bekanta andra blev jag överraskad över. Det har gjort att jag har jobbat en del extra på de förmågorna jag upplevde var lite för låga i min mätning eller där balansen inte helt var bra. EQ utvecklar man hela livet genom träning.  
 
Läs mer om EQ-i 2.0 och de förmågor som det mäter.  
 
 
Allt gott,
Conny 
0 Kommentarer

Bygg din resiliens

17/1/2025

0 Kommentarer

 
Bild
Bygg din resiliens – så orkar du vidare i miljö- och rättvisekampen
Vi lever i en utmanande tid. Flera av oss känner att stressen och otillräckligheten kryper närmare. Samtidigt vet vi att vi behövs mer än någonsin. Några av oss är i närheten av att bli så utmattade att vi inte orkar mer just nu. 
Jag vet hur det känns. Jag har själv känt och känner den där frustrationen när förändring går långsamt, när motståndet är starkt och när man ibland tvivlar på om ens engagemang gör någon skillnad. Jag har också känt den överväldigande känslan av att världen kräver så mycket av oss, samtidigt som vi bara är människor. Men jag har också lärt mig att det går att bygga styrka och hitta sätt att orka vidare. Därför vill jag dela med mig av några tankar och verktyg som kan hjälpa dig att hitta mening och kraft, även när det känns som mörkast.
Här har jag samlat några som du kanske kan ha nytt av. Säkert har du redan tänkt och använd en del men det är alltid bra att bli påmind, tänker jag. 
1. Acceptera att förändring tar tidJag vet att du vill se resultat nu. Vi vill alla det. Men förändring tar tid, och ibland känns det som att vi tar två steg framåt och ett bakåt. Det är en del av processen. Tänk på att varje steg du tar, hur litet det än verkar, faktiskt gör skillnad. Historien visar att förändring ofta möter motstånd innan den blir verklighet – och det du gör är en viktig del av den resan.
2. Hitta din gemenskapDu ska inte behöva bära allt själv. Att ha människor omkring sig som delar ens värderingar och kan stötta när det känns tufft gör hela skillnaden. Jag har själv sett vilken kraft det finns i att luta sig mot andra när orken tryter. Prata med vänner, gå med i nätverk, starta samtalsgrupper – det är tillsammans vi hittar kraft att fortsätta.
3. Ta hand om dig själv – utan att känna skuldJag vet att du ibland känner att du borde göra mer. Att världen brinner och att du inte kan ta en paus. Men du kan inte kämpa om du själv går sönder. Sömn, mat, fysisk aktivitet och vila är inte lyx, det är nödvändigt. Jag har själv behövt påminna mig om det otaliga gånger. Tillåt dig att koppla bort en stund, ta en promenad i skogen, lyssna på musik eller bara andas. Ditt välmående är en del av kampen.
4. Lär dig hantera stress och oroNär pressen blir för stor kan mindfulness och medveten närvaro vara till stor hjälp. Prova att ta några djupa andetag och fokusera på nuet. Det låter enkelt, men kan göra stor skillnad. Du kan också skriva ner dina tankar och känslor – det hjälper ofta att få dem ur huvudet och ner på papper. Jag har själv märkt att detta kan ge en känsla av lättnad och ny energi. Läs mer om mindfulness mer om mindfulness
5. Hantera kritik utan att tappa din energiJag vet hur det känns när du blir ifrågasatt, när någon sprider osanningar eller försöker tysta dig. Men allt motstånd är inte värt din energi. Fråga dig själv: Är detta en diskussion värd att ta? Kommer den här personen lyssna? Lär dig skilja på konstruktiv kritik och rena provokationer. Lägg din tid och kraft där den gör skillnad. Det här är något jag själv fått träna på, och jag vet hur befriande det är att kunna släppa det som inte leder någonstans.
6. Påminn dig själv om varför du gör det härI de svåraste stunderna kan det hjälpa att tänka tillbaka på varför du en gång började. Vad fick dig att engagera dig? Vilka små segrar har du sett längs vägen? Skriv ner dem, påminn dig om att det du gör spelar roll. Jag har själv funnit styrka i att se tillbaka och inse att även små framsteg bygger en bättre framtid. Världen behöver dig.
7. Hitta en hållbar väg framåtDu kan inte göra allt, men du kan göra något. Att bränna ut sig hjälper ingen, allra minst den sak du kämpar för. Finn balansen. Behöver du dra ner på vissa saker? Delegera? Fokusera på det som verkligen ger effekt? Det är bättre att vara en långsiktig röst än att ge allt och sedan krascha. Jag har lärt mig att aktivism måste vara hållbar för att ge verklig förändring.
Slutligen – du gör skillnad!Jag vill att du ska veta att det du gör är viktigt. Din insats betyder något. Även när det känns hopplöst, även när motståndet är stort. Ta hand om dig, bygg din resiliens – och fortsätt göra skillnad. 

0 Kommentarer

Coachning via webben fungerar!

5/11/2024

0 Kommentarer

 
Bild
Mina erfarenheter av att coacha klienter via webben delar jag gärna med av. Rent konkret använder jag programmet ZOOM. Det fungerar ungefär som Skype business om du är mer bekant med det. 
I början träffade jag mina klienter i ett samtalsrum i city och det fungerar ju naturligtvis bra. Men jag ville komma bort från att behöva ha tillgång till ett fysiskt samtalsrum. Inte behöva resa eller be klienten resa till en specifik plats. Själv använde jag cirka 70 minuter enbart för att ta mig fram och tillbaka från bostaden till samtalsrummet. Mina klienter hade ibland använt ännu mer tid. 
Erfarenheter och tips! Om det är första gången klienten och jag ska träffas via ZOOM ber jag klienten att koppla upp sig en stund innan vi ska ses. Första gången behöver klienten ladda ner ett mindre program i sin enhet. Man kan använda dator, platta eller smartphone. 
Var ostörd. Fler och fler jobbar i kontorslandskap eller liknade. Det kan skapa problem. Till skillnad från när man förflyttar sig och satt sig i ett samtalsrum får klienten själv ta ansvar för att skapa en ostörd plats under den tiden som samtalet ska äga rum. Det har nästan alltid fungerat! 
Stäng av mobilen. Sitter man i ett fysiskt samtalsrum lägger de flesta bort sina mobiltelefoner nu för tiden. Sitter man ensam framför sin dator är det frestande att låta mobilen ligga på bordet så att kan kan hålla koll. Min erfarenhet är att det tar bort fokus från samtalet. Coachningen blir inte lika effektiv. Det gäller mig också!  Har någon enstaka gång missat det och det blev inte bra. Nu sätter jag alltid mobilen på flymode!
Bra uppkoppling.  De flesta har idag tillgång till bra uppkopplingar till nätet. Själv händer det att jag är uppkopplad via mobilen och 4G. Det brukar fungera ypperligt. 
Större koncentration. Jag upplever att både klienten och jag är koncentrerade på det som händer i samtalet. Vi är liksom här och nu och själv brukar jag glömma bort omgivningen efter en stund in i samtalet. Om vi sitter ostörda på var sitt håll så finns det inget i det digitala samtalsrummet som distraherar. 
Direkt på skärmen. Ganska ofta jobbar klienten med ett verktyg direkt på skärmen. Det kan handla om en brainstormning, en sortering av möjligheter eller en konkret prioriteringslista. När det är klart brukar jag sända det till klienten. 
Det går att spela in. Om man vill kan man spela in hela samtalet och se på det efteråt. Fördelen kan vara för klienten att se på samtalet lite "utifrån" och för mig som coach att jag lär mig mer om mig själv som coach och om processen när jag ser samtalet igen.
Tidseffektivt. Både för mig ock klienten är det tidseffektivt. Ingen restid gör att vi istället kan ta en promenad eller sitta en stund och förbereda oss på coachningen. Om man använder den möjligheten blir samtalet mer effektivt då både klienten och jag själv som coach är förberedda. 
Klimatsmart. En ambition jag har med min verksamhet är att jobba med hållbarhet på så många plan som möjligt. Att minska ner transporter är klimatsmart och då bidrar vi i det lilla till att leva klimatsmart. Alla små steg mot ett hållbart samhälle är viktiga. 
Ses vi på webben?Allt gott,
Conny

0 Kommentarer

Jag är en handlingskraftig pessimist!

29/4/2024

0 Kommentarer

 
Hoppfull, pessimistisk, förnekande, ångestladdad eller likgiltig? 
Hur hanterar du klimatförändringarna?

Många av oss försöker glömma realiteten att klimatförändringar är här. De mest skrämmande effekterna, där livet aldrig blir som förr, händer fortfarande långt bort. Vi glömmer fort det som har drabbar oss i vår Nordiska vardag även om vi har drabbas av bränder, översvämningar och extremväder. Den biologiska mångfalden utarmas och arter dör ut för att nämna något. Temperaturen stiger. Det är fakta.
Kanske hoppas du på att tekniken kan lösa allt. Eller att forskningen har fel så att de förändringar vi ser enbart är tillfälliga variationer av klimatet och att det snart blir som vanligt. Kanske du övertalar dig själv till hoppas och mår ganska bra med hoppet som ger dig energi. 
Kanske allt känns hopplöst och att du håller dig borta från att känna eller agera. Du kanske tillhör dem som tycker att du i vardagen lever klimatsmart (sorterar till återvinningen osv.) så att du sedan är värd en resa till Thailand? Alltså låter dig bli lurad, (för någonstans vet du att det inte håller)! Eller du försöker prata med dina närmaste, dina grannar och arbetskamrater men får ingen respons. 
Vi förhåller oss väldigt olika till de klimatförändringar vi lever mitt i, helt normalt. Vi är trotts allt människor. Många av oss befinner sig i en process som vi inte riktigt vet var den leder oss.
Jag har kommit fram till att jag är en "handlingskraftig pessimist". Begreppet lånar jag från journalisten Jonathan Jebbsson i boken "Mot kollapsens hjärta". Jebbsson resonerar bland annat om begrepp hopp med hjälp av andra tänkare och filosofer. Han refererar bland annat till den tyske filosofen Arthur Schopenhaurer som kallar hoppet för "hjärtats dårskap". Han menar att det är farligt för vårt intellekt eftersom det får oss att tro att det vi hoppas på är fullt möjligt, även om chansen att det ska uppfyllas är minimal.
Pessimisten i mig har inte givit upp världen. Men jag har accepterat att det ser väldigt illa ut. Klimatförändringarna kommer att förändra livet på jorden. Människor kommer att i ännu större utsträckning än idag behöva överge sina hem. Leta andra platser att kunna överleva på. De politiska konflikterna kommer bli ännu större. Väpnade konflikter kommer i ännu större omfattning att ha sin grund i kampen om sånt som vatten och odlingsbar mark. Nya pandemier kommer ta liv. 
Att vara handlingskraftig pessimist är för mig att se världen som den är. Inte gömma mig i hoppet. Samtidigt vara handlingskraftig. Att konkret jobba för omställningen till det hållbara samhället. Jobba för att minska effekterna av klimatförändringarna. Påverka samhället så att vi planerar för att anpassa oss till ett förändrat klimat. Följa med i kunskapsutvecklingen. 
Kan jag dessutom vara ett stöd för medmänniskor i resan mot att förhålla sig till klimatfrågan. I resan att lämna den förlamande oron och klimatångesten. Mot resan att hitta sitt sätt att vara handlingskraftig för framtiden både i det lilla livet och bidra till vår gemensamma värld. Verktyget jag använder är coachning. Läs gärna om klimatcoachning.
Vill du vara med på den resan? Hör av dig! 
Allt gott!
Conny


0 Kommentarer
<<Föregående

    Author

    Conny Wahlström som inte kan vara tyst. Delar gärna med mig av kunskap, funderingar och tyckande! Vill du veta mer om mig gå till sidan Om

    Arkiv

    Maj 2025
    Mars 2025
    Februari 2025
    Januari 2025
    November 2024
    April 2024
    Maj 2023
    Februari 2020

    Categories

    Alla
    Biologisk Mångfald
    Klimat
    Ledarskap
    Miljö
    Mindfulness
    Naturvård

    RSS-flöde

Webbplatsen drivs av Weebly. Administreras av Svenska Domäner
  • Hem
  • Klimatcoachning
  • Blogg
  • Coaching
  • Mindfulness
  • EQ
  • Tjänster
  • På gång!
  • Om
  • Kontakt