Conny Wahlström
  • Hem
  • Klimatcoachning
  • Blogg
  • Coaching
  • Mindfulness
  • EQ
  • Tjänster
  • På gång!
  • Om
  • Kontakt

Välkommen!
Skriver om hållbarhet, klimat o miljö, ledarskap, coaching, mindfulness, politik och vad som faller mig in! 

Biologisk mångfald – vår levande livlina i Jämtland

21/5/2025

0 Kommentarer

 
Bild

Den 22 maj infaller Biologiska mångfaldens dag – ett tillfälle att stanna upp och se det liv som omger oss.
I Jämtland finns ännu levande skogar, blommande ängar och orörda fjäll, men även här minskar antalet arter i tysthet. Sedan mitten av 1800-talet har minst 21 arter försvunnit från länet – och idag är hela 278 arter hotade. Det är dags att agera för att bevara det vi ännu har kvar.

Arterna försvinner – också här
I Sverige är över 2 000 arter rödlistade – och 278 av dem finns i Jämtlands län, enligt SLU och WWF. Av dessa är 227 direkt hotade av kalhyggesbruket. Bland de arter som redan har försvunnit från vårt landskap finns insekter, svampar och växter som var beroende av gammelskogar och traditionella brukningsmetoder.

Exempel på hotade arter i Jämtland idag:
- Norna (Calypso bulbosa), en sällsynt orkidé
- Tallbit (Pinicola enucleator), en färgstark småfågel
- Tajgafältmätare, en fjäril
- Fjällfotad musseron, en svamp

Vår skog – rikedom eller rovdrift
Jämtlands skogar bär spår av århundraden av samexistens mellan människor och natur. Men det moderna skogsbruket, där kalhyggen och ensartade planteringar av gran och tall dominerar, har förändrat landskapet i grunden. Arter som är beroende av gammal skog, död ved, fuktiga mikroklimat och variation förlorar sin plats att leva.

Vi behöver ett skogsbruk som sätter långsiktig naturhälsa i centrum. Det innebär hyggesfria metoder, ökat skydd av värdefulla skogar och respekt för naturens egna system. Men också att vi vågar investera i restaurering av natur – att återskapa våtmarker, blandskog och död ved i skogar som har utarmats.

Åker, äng och trädgård – allt hänger ihop
Det småskaliga jordbruket i Jämtland har historiskt varit en tillgång för biologisk mångfald. Med slåtter, bete och varierade landskap skapades miljöer där bin, fjärilar, groddjur och fåglar frodades. Men när dessa brukningsformer försvinner eller industrialiseras försvinner också naturvärdena.

Och det räcker inte med enbart vallodling. Även om vall är bättre än plöjd åkermark för klimatet, är slåttervallar oftast monokulturer med mycket låg biologisk mångfald – särskilt om de inte betas. Betande djur är avgörande för att hålla marker öppna, gynna örter och skapa variation. Utan betesdjur förlorar vi de livsmiljöer som många hotade arter är helt beroende av.

Det räcker inte med tambin – de vilda bina gör jobbet
I takt med att vilda pollinatörer minskar i antal har också intresset för honungsbin ökat – men det är ett misstag att tro att tambin kan ersätta vilda pollinatörer. Forskning visar att vilda bin och andra insekter som fjärilar och blomflugor är långt mer effektiva och avgörande för många växters pollinering. Tambin kan i vissa fall till och med konkurrera ut vilda arter när blomresurserna är begränsade. Mina nordiska bin ger oss honung men de ersätter inte de vilda pollinatörerna.

Vi måste skydda och återställa blomrika marker, ängar, vägkanter och skogsbryn – där vilda pollinatörer kan leva, bygga bon och hitta föda.

Varför är det så viktigt att bevara dessa arter?
Biologisk mångfald handlar om att skydda systemen som allt liv bygger på. Pollinatörer är avgörande för odling, artrika skogar skyddar klimat och vattenflöden, fungerande ekosystem ger rent vatten och bördig jord. Varje art är en del av en väv – och när trådar försvinner riskerar hela system att kollapsa. Dessutom har varje art ett egenvärde – ett unikt uttryck för liv som aldrig kommer tillbaka.

Vad kan vi göra?
– En uppmaning till handling - Kräv politiskt ledarskap som prioriterar biologisk mångfald
- Skydda fler naturskogar och stoppa kalhygges avverkning
- Stöd betesbaserat jordbruk och mathantverk
- Välj ekologiskt och lokalt – med artrikedom
- Skapa biologisk mångfald hemma
- Sprid kunskap
- Stöd projekt för naturrestaurering

Biologisk mångfald är grunden för vår överlevnad, vår matförsörjning och vår livskvalitet. Och i Jämtland har vi fortfarande möjligheten att göra skillnad. Men det är nu det måste ske.

0 Kommentarer

Grennwashing ??

7/5/2025

0 Kommentarer

 

​När Östersunds kommun köper bioflygbränsle – är det klimatansvar eller greenwashing?


Nyligen rapporterade SVT Jämtland att Östersunds kommun har köpt in 28 ton bioflygbränsle för att kompensera sina flygresor i tjänsten.
Vid första anblick kan det verka som ett klimatsmart initiativ – men det riskerar i själva verket att bli greenwashing.
Vi behöver våga prata klarspråk om vad som faktiskt minskar utsläpp – och vad som bara får det att se bra ut på pappret.
🌍 Utsläppen sker ändå – biobränsle är inte nollutsläppNär ett flygplan lyfter – oavsett om det drivs av fossilt bränsle eller bioflygbränsle – släpps koldioxid ut i atmosfären.
Att bränslet är tillverkat av förnybara råvaror förändrar inte det faktum att utsläppen påverkar klimatet här och nu.
Atmosfären gör ingen skillnad på var koldioxiden kommer ifrån.
Naturvårdsverket är tydlig med att även biogena koldioxidutsläpp påverkar klimatet och bör begränsas, eftersom de rubbar det naturliga kretsloppet när biomassa förbränns i stor skala.
🔗 Naturvårdsverket: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

⚠️ Vetenskaplig analys: Biobränslemissbruk hotar klimatmålenEn omfattande europeisk studie från 2022 visar att överdrivna krav på biobränsleanvändning riskerar att bli både ineffektiva och dyra.
Biomassa är en begränsad resurs och bör användas där den gör störst klimatnytta – inte som ett sätt att köpa sig fri från utsläpp.
Studien betonar att för att nå målen om 80 % minskade utsläpp till 2040, måste vi prioritera:
  • Elektrifiering
  • Energieffektivisering
  • ​Direkta utsläppsminskningar
🔗 Studie: Are biofuel mandates cost-effective? (arXiv)

✈️ Vad borde kommunen göra istället?Att använda offentliga medel för att köpa bioflygbränsle och kalla det ”kompensation” sänder fel signal till både medborgare och andra aktörer.
Det är inte fel att vilja minska klimatpåverkan – men lösningen är inte att fortsätta flyga som vanligt och tro att bränslet löser allt.
Verkligt klimatansvar borde innebära:
  • Minska antalet flygresor
  • Prioritera digitala möten och tåg
  • Öppen redovisning av kommunens klimatpåverkan

🟢 Vi behöver ärlighet i klimatpolitikenVi kan inte lösa klimatkrisen genom kosmetiska åtgärder.
Biobränsle kan ha en viss roll – men det är ingen fribiljett att fortsätta som vanligt. 

Det är dags att visa ledarskap genom verklig omställning, inte genom att köpa sig fria från sitt ansvar.
Kommentera gärna! 

​Allt gott!
Conny Wahlström


0 Kommentarer

    Author

    Conny Wahlström som inte kan vara tyst. Delar gärna med mig av kunskap, funderingar och tyckande! Vill du veta mer om mig gå till sidan Om

    Arkiv

    Augusti 2025
    Juni 2025
    Maj 2025
    Mars 2025
    Februari 2025
    Januari 2025
    November 2024
    April 2024
    Maj 2023
    Februari 2020

    Categories

    Alla
    Biologisk Mångfald
    HBTQI
    Klimat
    Ledarskap
    Miljö
    Mindfulness
    Naturvård
    Pride

    RSS-flöde

Webbplatsen drivs av Weebly. Administreras av Svenska Domäner
  • Hem
  • Klimatcoachning
  • Blogg
  • Coaching
  • Mindfulness
  • EQ
  • Tjänster
  • På gång!
  • Om
  • Kontakt