 Idag är det Overshoot Day i Sverige. Vi har redan förbrukat vår del av jordens resurser för hela året. Resten lever vi på kredit. Det här är inte en tolkning. Det är ett faktum. Och ändå fortsätter svensk politik som om det inte riktigt gäller.
Overshoot Day handlar om balansen mellan vad jorden klarar att återskapa på ett år – och vad vi människor använder. När vi har förbrukat årets resurser går vi in i ekologisk skuld. Det är som att fortsätta handla när lönen redan är slut. Om vi ska vara ärliga. Det här handlar inte om att vi saknar kunskap. Det handlar om att vi saknar mod. Siffrorna är tydliga: om alla levde som vi gör i Sverige skulle det behövas omkring fyra jordklot. Det är inte hållbart. Inte ekonomiskt. Inte ekologiskt. Inte moraliskt. Sverige når Overshoot Day redan i april. Länder som USA ligger ungefär lika tidigt. Samtidigt finns det länder där dagen infaller långt senare på året – eller inte alls. Det är en påminnelse om att det här inte bara är en miljöfråga. Det är också en fråga om rättvisa.
0 Kommentarer
I dag är det vårdagjämning. Dag och natt är lika långa över hela jorden. I en tid präglad av oro påminner den här dagen om något enkelt men viktigt: mörker och ljus finns alltid samtidigt, men ljuset kan ändå växa.
Här i Jämtland har jag ofta upplevt att våren brukar komma ganska plötsligt. Vintern håller sitt grepp länge, och så händer det nästan över en natt: ljuset förändras, snön börjar släppa, det droppar från taken och vattnet återvänder till bäckar, åar och älvar. Men de senaste åren känns det inte riktigt som förr. Klimatförändringarna verkar ha ändrat rytmen. Våren kommer både för tidigt och för långsamt. Naturen lockas att börja innan tiden egentligen är mogen, och sedan kommer bakslag med kyla och osäkerhet. Det som en gång kändes tydligt har blivit mer ryckigt och mer skört. Jag ser det också hos bina. De tar sig ut ur kuporna tidigt, lockade av ljus och värme, långt innan det finns pollen och nektar i någon större omfattning att hämta. När bakslaget sedan kommer får de det besvärligt. I värsta fall behöver jag mata dem för att de ska klara sig. Också där märks hur årstidernas rytm har rubbats. Just därför berör vårens ankomst mig kanske ännu mer nu. För trots allt väcker den hopp. |
AuthorConny Wahlström som inte kan vara tyst. Delar gärna med mig av kunskap, funderingar och tyckande! Vill du veta mer om mig gå till sidan Om Arkiv
Mars 2026
Categories
Alla
|
RSS-flöde