 Mitt under att de okontrollerbara bränderna i Europa härjar. När forskare konstaterar att en av orsakerna till att de är så intensiva är klimatförändringarna så läste den moderate riksdagskandidaten Carl-Oscar Franssons debattartikel ”En effektiv klimatpolitik före symbolpolitik”. Rubriken lovar en saklig diskussion om effektiv klimatpolitik, men texten innehåller tyvärr flera felaktigheter och förenklingar som behöver bemötas. Även om jag efter valet inte längre kommer att ha något politiskt förtroendeuppdrag, kommer jag knappast att sluta engagera mig i politiska frågor. När läsarna får en missvisande bild av klimatpolitiken har jag svårt att hålla tyst. Klimatfrågan behöver betydligt större saklighet, trovärdighet och hederlighet än vad den moderate debattören visar i sin artikel. Fransson säger sig vilja se effektiv klimatpolitik framför symbolpolitik. Det låter naturligtvis rimligt. Klimatpolitiken ska ge verkliga utsläppsminskningar och skattepengar ska användas klokt. Men då måste hela verkligheten redovisas – inte bara de siffror som passar den egna berättelsen. Utsläppen ökade först kraftigt. Naturvårdsverkets siffror visar att Sveriges utsläpp minskade med knappt tre procent under 2025. Det Fransson inte berättar är att utsläppen året innan hade ökat med drygt sju procent. En viktig orsak till ökningen var regeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten, som innebar att mindre förnybart bränsle blandades in i bensin och diesel. När utsläppen från transporterna därefter minskade under 2025 berodde det bland annat på att reduktionsplikten åter höjdes och på att elektrifieringen fortsatte. Att använda minskningen 2025 som bevis för att den tidigare sänkningen var framgångsrik blir därför missvisande. Naturvårdsverkets samlade bedömning är dessutom tydlig: med dagens beslutade styrmedel når Sverige varken de nationella klimatmålen eller sina åtaganden inom EU. Avståndet till målen har ökat. Det är svårt att beskriva det som effektiv klimatpolitik.
0 Kommentarer
 Efter kommande val kommer jag inte längre att ha något politiskt förtroendeuppdrag. Jag kommer fortsatt att vara en del av Miljöpartiet, men jag vill framöver skriva mer som en fristående grön röst – med nyfikenhet, egen eftertanke och ett fortsatt starkt engagemang i politiska frågor.
Det betyder inte att jag lämnar politiken. Det är en viktig skillnad för mig. Politiken, i betydelsen samhällsansvar, värderingar och viljan att påverka framtiden, kommer jag nog aldrig att lämna. Frågorna om klimatet, skogen, landsbygden, maten, biologiska mångfalden, mänskliga rättigheter och antifascism och vilket samhälle vi lämnar efter oss är för viktiga för det. En fråga jag länge burit på är Centerpartiets gröna profil. Centerpartiet uppfattas ofta som ett grönt parti. De talar om landsbygd, företagande, skog, jordbruk, förnybar energi och klimat. Det finns också delar av deras politik som är gröna, inte minst när det gäller elektrifiering, biodrivmedel, grön industri och förnybar energi. Men jag har ändå länge varit tveksam.  Idag är det Overshoot Day i Sverige. Vi har redan förbrukat vår del av jordens resurser för hela året. Resten lever vi på kredit. Det här är inte en tolkning. Det är ett faktum. Och ändå fortsätter svensk politik som om det inte riktigt gäller.
Overshoot Day handlar om balansen mellan vad jorden klarar att återskapa på ett år – och vad vi människor använder. När vi har förbrukat årets resurser går vi in i ekologisk skuld. Det är som att fortsätta handla när lönen redan är slut. Om vi ska vara ärliga. Det här handlar inte om att vi saknar kunskap. Det handlar om att vi saknar mod. Siffrorna är tydliga: om alla levde som vi gör i Sverige skulle det behövas omkring fyra jordklot. Det är inte hållbart. Inte ekonomiskt. Inte ekologiskt. Inte moraliskt. Sverige når Overshoot Day redan i april. Länder som USA ligger ungefär lika tidigt. Samtidigt finns det länder där dagen infaller långt senare på året – eller inte alls. Det är en påminnelse om att det här inte bara är en miljöfråga. Det är också en fråga om rättvisa. I dag är det vårdagjämning. Dag och natt är lika långa över hela jorden. I en tid präglad av oro påminner den här dagen om något enkelt men viktigt: mörker och ljus finns alltid samtidigt, men ljuset kan ändå växa.
Här i Jämtland har jag ofta upplevt att våren brukar komma ganska plötsligt. Vintern håller sitt grepp länge, och så händer det nästan över en natt: ljuset förändras, snön börjar släppa, det droppar från taken och vattnet återvänder till bäckar, åar och älvar. Men de senaste åren känns det inte riktigt som förr. Klimatförändringarna verkar ha ändrat rytmen. Våren kommer både för tidigt och för långsamt. Naturen lockas att börja innan tiden egentligen är mogen, och sedan kommer bakslag med kyla och osäkerhet. Det som en gång kändes tydligt har blivit mer ryckigt och mer skört. Jag ser det också hos bina. De tar sig ut ur kuporna tidigt, lockade av ljus och värme, långt innan det finns pollen och nektar i någon större omfattning att hämta. När bakslaget sedan kommer får de det besvärligt. I värsta fall behöver jag mata dem för att de ska klara sig. Också där märks hur årstidernas rytm har rubbats. Just därför berör vårens ankomst mig kanske ännu mer nu. För trots allt väcker den hopp. När Östersunds kommun köper bioflygbränsle – är det klimatansvar eller greenwashing?Nyligen rapporterade SVT Jämtland att Östersunds kommun har köpt in 28 ton bioflygbränsle för att kompensera sina flygresor i tjänsten. Vid första anblick kan det verka som ett klimatsmart initiativ – men det riskerar i själva verket att bli greenwashing. Vi behöver våga prata klarspråk om vad som faktiskt minskar utsläpp – och vad som bara får det att se bra ut på pappret. 🌍 Utsläppen sker ändå – biobränsle är inte nollutsläppNär ett flygplan lyfter – oavsett om det drivs av fossilt bränsle eller bioflygbränsle – släpps koldioxid ut i atmosfären. Att bränslet är tillverkat av förnybara råvaror förändrar inte det faktum att utsläppen påverkar klimatet här och nu. Atmosfären gör ingen skillnad på var koldioxiden kommer ifrån. Naturvårdsverket är tydlig med att även biogena koldioxidutsläpp påverkar klimatet och bör begränsas, eftersom de rubbar det naturliga kretsloppet när biomassa förbränns i stor skala. 🔗 Naturvårdsverket: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan ⚠️ Vetenskaplig analys: Biobränslemissbruk hotar klimatmålenEn omfattande europeisk studie från 2022 visar att överdrivna krav på biobränsleanvändning riskerar att bli både ineffektiva och dyra. Biomassa är en begränsad resurs och bör användas där den gör störst klimatnytta – inte som ett sätt att köpa sig fri från utsläpp. Studien betonar att för att nå målen om 80 % minskade utsläpp till 2040, måste vi prioritera:
✈️ Vad borde kommunen göra istället?Att använda offentliga medel för att köpa bioflygbränsle och kalla det ”kompensation” sänder fel signal till både medborgare och andra aktörer. Det är inte fel att vilja minska klimatpåverkan – men lösningen är inte att fortsätta flyga som vanligt och tro att bränslet löser allt. Verkligt klimatansvar borde innebära:
🟢 Vi behöver ärlighet i klimatpolitikenVi kan inte lösa klimatkrisen genom kosmetiska åtgärder. Biobränsle kan ha en viss roll – men det är ingen fribiljett att fortsätta som vanligt. Det är dags att visa ledarskap genom verklig omställning, inte genom att köpa sig fria från sitt ansvar. Kommentera gärna! Allt gott! Conny Wahlström |
AuthorConny Wahlström som inte kan vara tyst. Delar gärna med mig av kunskap, funderingar och tyckande! Vill du veta mer om mig gå till sidan Om Arkiv
Juli 2026
Categories
Alla
|
RSS-flöde