Internationella mansdagen:

Coachingfrågor till män i en tid av förändring ​

Den internationella mansdagen, den 19 november; uppmärksammas varje år för att lyfta mäns hälsa, relationer och positiva förebilder. Men den ger oss också en chans att stanna upp inför en obekväm fråga:
​
Vilken sorts manlighet är det egentligen vi odlar – och vilka blir konsekvenserna?
​
Toxisk maskulinitet – snäva mansnormer där känslor trycks ner, makt går före ömsesidighet och där homofobi och förakt för det ”mjuka” normaliseras – skadar inte bara kvinnor och barn. Den skadar också män själva: i relationer, i psykisk hälsa, i ensamhet.
Det här blogginlägget är inte en manual för hur män ”ska vara”. 
I stället är det en inbjudan till **reflektion**. Frågorna nedan är formulerade som coachingfrågor, främst till män – men de kan också användas i samtal i par, grupper, killmiddagar, mansgrupper eller tillsammans med en coach eller terapeut.
​
Poängen är enkel: 
Vi kan inte förändra mansrollen utan att först titta ärligt på hur den lever i oss själva.

1. Känslor och sårbarhetMånga män har lärt sig att känslor är något man kontrollerar, inte delar. Ilska kan slinka igenom, men rädsla, skam och sorg göms ofta undan.
Några frågor att stanna upp vid:
- När visar du som man dina känslor – och vilka känslor är ”tillåtna” för dig? 
- Finns det känslor som du oftast gömmer (t.ex. rädsla, sorg, skam)? Vad är du rädd ska hända om de syns? 
- Hur skulle dina relationer påverkas om du var lite mer ärlig med hur du faktiskt mår?
Du behöver inte ha perfekta svar. Bara att våga ställa frågorna är ett steg bort från den tysta, instängda mansrollen.

2. Ansvar hemma och i nära relationerJämställdhet börjar inte i politiska dokument utan i disken, tvätten, omtanken, vardagens små beslut.
Fundera på:
- Om du ser på din vardag: vem bär egentligen huvudansvaret för hem, planering och omsorg? 
- Vad betyder ”jämställt ansvar” konkret för dig – inte i teorin, utan i din faktiska vecka? 
- Vilka delar av ansvaret skulle du kunna ta mer av, utan att någon annan behöver be dig?
Här handlar det mindre om att ”hjälpa till” och mer om att se sig själv som en lika ansvarig part.

3. Andra män, homofobi och normerToxisk maskulinitet hänger tätt ihop med homofobi och förakt mot det som uppfattas som feminint. Den som bryter mot normen – bögar, transpersoner, män som är ”för mjuka” – får ofta bära gruppens osäkerhet.

Några ärliga frågor:
- Hur pratar du och andra män i din närhet om bögar, transpersoner eller män som uppfattas som ”mjuka” eller ”feminina”? 
- När du hör homofoba kommentarer eller skämt – vad brukar du göra? Vad skulle det kosta dig att säga ifrån? Vad skulle det ge? 
- Om du tänker tillbaka: har du någon gång tagit avstånd från en man som varit ”för känslosam” eller inte passat in i mansnormen? Vad väcker den insikten i dig?
Att se kopplingen mellan homofobi, rädsla för femininitet och en snäv mansroll är ofta en nyckel i förändringsarbetet.

4. Geopolitik, krig och mansnormerSamma mansnormer som skapar problem i hemmet syns också på den globala scenen. 

En manlighet där styrka likställs med dominans, där kompromiss ses som svaghet och där fiendebilder odlas, driver på konflikter långt utanför individnivån.

På den geopolitiska arenan premieras ofta ledare – nästan alltid män – som:
- visar hårdhet framför självkritik 
- hellre trappar upp än backar ett steg 
- bygger sin legitimitet på nationalism, militära muskler och tydliga ”fiender” 
- nedvärderar det som förknippas med omsorg, diplomati och sårbarhet
 
Bakom retoriken om ”styrka” finns ofta samma logik som i vardagslivet: 
rädsla för att tappa kontroll, oförmåga att erkänna misstag, motstånd mot att lyssna på andra – inklusive kvinnor, minoriteter och fredsrörelser.

Några frågor att utforska:
- Vad känner du igen från dina egna mansnormer när du ser hur världens ”starka män” agerar i krig, konflikter och säkerhetspolitik? 
- Hur påverkar idealet om den orubbliga, hårda ledaren vår syn på fred, dialog och kompromisser? 
- Om vi hade en mindre toxisk mansnorm – vad skulle det kunna betyda för hur konflikter hanteras, nationellt och globalt?
Att se sambandet mellan mansrollen, våld och geopolitik är inte att förenkla världen – det är att erkänna att könsnormer faktiskt påverkar allt från familjekonflikter till krig.

5. Förebild för pojkar och unga män 
Pojkar lär sig vad det innebär att vara man genom männen de ser omkring sig – långt mer än genom det vi säger.

Reflektera över:
- Vilka budskap ger du – med ditt sätt att vara – till pojkar/unga män i din närhet om vad det innebär att ”vara man”? 
- Vad tror du pojkarna lär sig när de ser hur du hanterar konflikt, ilska, skam eller misslyckanden? 
- Om en pojke i din närhet blir kallad ”bög” eller ”fjolla” – hur skulle du vilja agera för att vara en bra förebild?
Frågan är inte om vi är förebilder – utan **vilken sorts förebilder** vi är.

6. Makt, jämställdhet och feminismMånga män känner sig anklagade eller trötta när de hör ord som ”jämställdhet” och ”feminism”. Men bakom orden finns i grunden en fråga om makt, ansvar och möjligheten att leva rikare liv.

Prova att undersöka:
- När du hör orden *jämställdhet* eller *feminism* – vilka känslor väcks först i dig? Nyfikenhet, motstånd, skuld, trötthet? Varför just de? 
- På vilka sätt vinner du som man på att könsrollerna ser ut som de gör idag? På vilka sätt förlorar du? 
- Vad skulle en mer jämställd värld kunna innebära – konkret – för ditt eget liv, dina relationer, din frihet?
Att kalla sig feministisk man är i grunden att säga: jag vill leva i relationer byggda på ömsesidighet, respekt och delat ansvar.

7. Nästa steg – vad gör du med insikterna?Coachingfrågor är bara början. Förändring uppstår först när insikten får konsekvenser i handling.

Avslutningsvis:
- Om du är ärlig: vilket område här ovanför utmanar dig mest – känslor, ansvar hemma, homofobi och normer, geopolitik, förebilder, makt/jämställdhet? 
- Vad skulle vara **ett** litet, konkret steg du kan ta under den här veckan för att leva lite mer i linje med den man du vill vara? 
- Vem skulle du kunna prata med om de här frågorna – utan att behöva spela stark?

Du måste inte ”lösa” allt. Men du kan börja. 

Och varje man som börjar reflektera – och agera lite annorlunda – är en del av att förändra både mansrollen *och* vårt gemensamma samhälle.
 
Avslutande reflektion 
Internationella mansdagen kan lätt reduceras till ännu en temadag. 
Men om vi använder den som ett tillfälle till ärlig självreflektion kan den bli något mycket större: en påminnelse om att förändringen av mansrollen inte är ett ”projekt för kvinnor”, utan ett gemensamt ansvar – där män behöver kliva fram, titta inåt och ta steg i sin egen vardag.
 
Och när vi kopplar ihop det personliga med det globala – från hemmet till geopolitiken – blir det tydligt att arbetet med mansrollen inte bara handlar om individuellt välmående, utan också om vilken slags värld vi bygger tillsammans.